EN BROBYGGANDE TIDSKRIFT
som vill utveckla ett ömsesidigt förtroende mellan kristna och judar och befrämja en vänskaplig inställning till Israels land och folk
Textalk Classic
EN BROBYGGANDE TIDSKRIFT
Jabbok
Ansvarig utgivare:   Ben Benson
Webmaster:   Ben Benson
Redaktion:   Ben, Leif, Eva
Måndagen den 23 oktober 2017 - klockan 18:45
Artiklar
Förstasidan

« Föreg. Nästa »


Den Heliga Gravens kyrka


Ben Benson 2011-04-20








Den Heliga gravens kyrka rymmer inom sig både Golgata, där Jesus korsfästes och graven där Jesus lades efter sin död och där kvinnorna på påskdagens morgon hörde budskapet om att Jesus var uppstånden.
Namnet ”Den heliga gravens kyrka” är det namn på denna kyrka hos de västerländska kyrkorna. I den katolska kyrkan såväl som i de evangeliska kyrkorna, där man lagt den största betoningen på Jesu lidande och död, har det också påverkat namngivningen av denna kyrka. Speciellt under medeltiden utvecklades denna lidandes mystik till en åskådning. I de österländska ortodoxa kyrkorna ligger accentueringen mera på uppståndelsen och deras namn på kyrkan är Anastasis, Uppståndelsen.
För att utplåna minnet av denna plats byggde kejsar Hadrianus ett tempel åt Zevs och ett altare åt Venus över graven. Dessa fanns till år 326 då drottning Helena (mor till kejsar Konstantin) lät bygga flera kyrkor i det heliga landet, däribland Den heliga Gravens kyrka, som invigde 13 september 335 i närvaro av 300 biskopar.
Den heliga gravens kyrka mötte växlande öden.
Förstörelsen 614, då perserna kom och lade många kyrkor ruiner, däribland denna. Den återuppbyggdes emellertid omedelbart.
År 638 erövrades Jerusalem av muslimerna. Kyrkan fick vara kvar, men de kristna måste betala höga skatter till sina erövrare.
År 746 skadades Gravkyrkan av en svår jordbävning. Det fanns inga ekonomiska resurser för reparation. Karl den store, frankernas konung sände både pengar och folk för att sätta kyrkan i stånd.
År 1009 förstördes kyrkan av den fanatiske kalifen Hakim. Klippan med den heliga graven slogs sönder och det enda som var kvar var nischen där Jesu kropp legat.
Basilikan återuppfördes av kejsar Konstantin Monomachus. Rotundan över graven återuppbyggdes. Ett kapell uppfördes över Golgata (det första).
När korsfaranrna erövrade Jerusalem 1099 kommer också Gravkyrkans sista byggnadsskede. Alla de heliga platserna blir inneslutna under samma tak. Byggnadsarbetet avslutades först 1149. Invigning sker på 50-årsdagen av korsfararnas intåg i Jerusalem.
År 1187 besegrades korsfararna vi Hittims Horn i Galiléen av Saladin, som blev landets härskare. Landet kom under islamsk överhöghet. Saladin förbjöd sina soldater att förstöra kyrkan, men han förbjöd också kristna att vallfärda till kyrkan.
År 1345 kom fransiskanerna till det heliga landet och fick representera den katolska kristenheten och vårda de heliga platserna. Tvister uppstod då även den grekisk-ortodoxa kyrkan hade anspråk på att få bestämma. Muslimerna vann och övertog ansvaret för kyrkans öppethållande. Nycklarna till Gravkyrkan har sedan dess varit anförtrodda två muslimska familjer från far till son ända in i vår tid.
Kyrkan har drabbats av jordbävningar 1545, 1927 och 1939 och av stora eldsvådor 1808 och 1949. De tre kyrkliga riktningar som är ägare till kyrkan har haft svårt att nå enighet för en reparation. Först 1958 kunde man enas om ett gemensamt restaureringsprogram. Ny oenighet uppstod då man 1980 upptäckte att kupolen var instabil och behövde grundlig reparation. 1996 nåddes enighet och kyrkan har nu fått en kupol i guld.





Tipsa en vän     Skriv ut



Antisemitismen i svenska skolläromedel 
granskad av Dr Leif Carlsson,
lektor vid 
Jönköpings Universitet

Vem bar ansvaret för Jesu död?

Tord Fornberg granskar en tvåtusenårig kontroversiell fråga

---
ÄNGLARS BUDSKAP:
Han är inte här!
Han är uppstånden!

Ett omtumlande budskap.Och ändå var tron på uppståndelse från de döda något som man tillsammans med...

Läs mer

Den Heliga Gravens kyrka








Den Heliga gravens kyrka rymmer inom sig både Golgata, där Jesus...

Läs mer

DET FÖRLOVADE LANDET
Tolkning av texter

Sök Sökhjälp
Publicerade
Arkiv

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

Kalender



Syftet med denna skrift på 48 sidor är att ge korta, relevanta och sakliga svar på vanliga frågor som vi på Svensk Israel-Information (SII) ofta får från allmänheten, inte minst från skolungdomar, studenter och journalister.

Problemställningarna rör både historiska aspekter och det moderna Israel samt konflikten med palestinierna och arabländerna. Sammanställningen tillför perspektiv som idag ofta saknas i den svenska debatten, och som vi därför tycker är extra angelägna, som

1. Hur bildades den moderna judiska staten Israel?
2. Varför är Jerusalem Israels huvudstad?
3. Fanns det en judisk närvaro i landet efter antiken?
4. Vilken är kopplingen mellan palestinierna och Palestina?
5. Varför finns det så många palestinska flyktingar?
6. Hur uppstod de judiska flyktingströmmarna?
7. Varför ockuperade Israel Västbanken och Gaza 1967?
8. Hur styrs de palestinska områdena idag?
9. Varför har Israel byggt en barriär/mur mot palestinska områden?
10. Varför finns det bosättningar på ockuperat område?
11. Hur skiljer man på antisemitism och kritik mot Israel?
12. Hur ser Israels relation till FN ut?
13. Hur fungerar den israeliska Lagen om återvändande?
14. Vilka är de avgörande frågorna i fredsförhandlingarna mellan palestinierna och Israel?

Låter det intressant? Beställ då ditt exemplar genom att betala in 70 kr till Svensk Israel-Information på plusgiro: 506665-9 eller på bankgiro: 5149-0373, s skickar vi dig häftet.

Eftersom vi – till skillnad från Palestinagrupperna inte får statligt stöd – måste vi tyvärr be om betalning till självkostnadspris för skriften.

Svensk Israel-Information är en ideell förening vars syfte är att bidra till en mer balanserad bild av Israel i Sverige. Vi erbjuder ärlig och saklig information och håller en öppen dialog med media och politiker. Svensk Israel-Information är inte bundet till något politiskt parti i Israel eller i Sverige. Vi arbetar genom att delta i mediasammanhang som tidningar och TV, håller föredrag, ger ut ett nyhetsbrev varje vecka och anordnar seminarier och konferenser om Israel och Mellanöstern.
Jabbok
Ansvarig utgivare:   Ben Benson
Webmaster:   Ben Benson
Redaktion:   Ben, Leif, Eva