EN BROBYGGANDE TIDSKRIFT
som vill utveckla ett ömsesidigt förtroende mellan kristna och judar och befrämja en vänskaplig inställning till Israels land och folk
Textalk Classic
EN BROBYGGANDE TIDSKRIFT
Jabbok
Ansvarig utgivare:   Ben Benson
Webmaster:   Ben Benson
Redaktion:   Ben, Leif, Eva
Måndagen den 23 oktober 2017 - klockan 18:51
Artiklar
Förstasidan

« Föreg. Nästa »


Israels ständigt uträckta hand till fred !

PREMIÄRMINISTER NETANYAHUS TAL PÅ
BAR-ILAN-UNIVERSITETET I TEL AVIV -
14 JUNI 2009


Eva Hermansson 2012-03-05

ETT TAL TILL ISRAELS FOLK
Nu översatt till svenska av Eva Hermansson.

Du finner den tidigare publicerade engelska versionen under 
avdelningen Israels land och folk.
Palestinska ledningen har ännu inte svarat ja till fredsförhandlingar.

Ärade gäster, medborgare i Israel !

Fred var alltid vårt folks önskan. Våra profeter hade en vision om fred. Vi hälsar varandra med Fred, våra böner slutar med ordet Fred. Denna kväll befinner vi oss på den plats som har fått namn efter två ledare som var banbrytare för fred - Menachem Begin och Anwar Sadat - och vi delar deras vision. För två och en halv månad sedan svor jag eden i Knesset som Israels premiärminister. Jag lovade att jag skulle etablera en samlingsregering - och jag gjorde detta. Jag trodde och tror fortfarande att vi behöver enighet nu mer än någonsin förut. Vi står nu  inför tre stora utmaningar:  Det iranska hotet, De finansiella kriserna och Arbetet för freden. Det iranska hotet i sin fulla kraft lever vi fortfarande med, vilket visade sig igår klart och tydligt. 

Den största faran för Israel, för Mellanöstern, för mänskligheten är den islamiska extremismen i kontakt med kärnvapen. Jag diskuterade detta med president Obama vid mitt besök i Washington, och kommer att diskutera detta nästa vecka när jag träffar de europeiska ledarna. Jag har arbetat oförtröttligt i många år på att få till stånd en internationell front mot att Iran rustar sig med kärnvapen. 

Vid de finansiella kriserna i världen agerade vi omedelbart för att få stabilitet i Israels ekonomi. Vi har lagt fram en tvåårsbudget i regeringen och kommer att få igenom den i Knesset mycket snart. 

Den andra utmaningen, eller snarare den tredje, mycket viktiga uppgiften som vi ser idag, är att arbeta för fred. Jag diskuterade också detta med president Obama. Jag stöder starkt idén om en regional fred som han med iver för fram. Jag delar presidentens i USA önskan om en ny era av försoning i vår region. Jag diskuterade detta vid mina sammanträffanden med president Mubarak i Egypten och med kung Abdullah i Jordanien för att få stöd från dessa ledare i ansträngningarna att utöka fredsområdet i vår region. Jag vädjar ikväll till ledarna i arabländerna och säger: Låt oss tala om fred! Låt oss skapa fred! Jag är villig att möta upp när som helst, var som helst, i Damaskus, i Riyad, i Beirut så väl som i Jerusalem. (Applåder) Jag kallar på ledarna i de arabiska länderna att förena sig med palestinierna och oss för att arbeta för ekonomisk fred. Ekonomisk fred är inte en ersättning för fred, utan det är en mycket viktig komponent för att uppnå densamma. Tillsammans kan vi skapa projekt som löser de problem som vi har i vår region. T ex vattenavsaltning.  Och vi kan utnyttja regionens fördelar, såsom maximal användning av solenergi eller utnyttja de geografiska fördelarna och lägga pipelines, pipelines till Afrika och Europa. Tillsammans kan vi förverkliga initiativen som jag ser i Persiska Gulfen, som förvånar hela världen och som också förvånar mig. Jag vänder mig till de begåvade entreprenörerna i den arabiska världen att komma och investera här och ge stöd till palestinierna och oss för att ge ekonomin en rivstart. Tillsammans kan vi utveckla industriella zoner, vi kan skapa tusentals jobb, och ta oss an turismen som kommer att föra hit miljoner människor -  de som vill gå i historiens fotspår, i Nazareth och Betlehem, vid Jerikos höjder och Jerusalems murar, på stränderna  vid Galileiska sjön och vid dopplatsen vid Jordan. Det finns en enorm potential för att utveckla turismen här. Om ni bara accepterar att vi samarbetar.

Jag vädjar till er, våra palestinska grannar, och till ledarskapet i den Palestinska Myndigheten. Låt oss börja fredsförhandlingar genast utan förbehåll! Israel är förbundet till internationella överenskommelser och förväntar sig att alla sidor fullföljer sina åtaganden. Jag säger till palestinierna: Vi vill leva med er i fred, ro och med goda relationer till grannar. Vi vill att våra barn och era barn “inte längre skall känna till krig”. Vi vill inte att föräldrar och hustrur, söner och döttrar, bröder och systrar skall uppleva sorgen av förlusten av anhöriga. Vi vill att våra barn ska kunna drömma om en bättre framtid för mänskligheten. Vi önskar för oss själva och våra grannar att vara engagerade i arbetet med “plogbill och vingårdsknivar” och inte “svärd och spjut“. Jag har upplevt krigets fasa, jag deltog i strider, jag förlorade goda vänner som föll (i strid), jag förlorade en bror.  Jag såg plågan hos familjer som förlorat anhöriga på nära håll - väldigt många gånger. Jag vill inte ha krig. Ingen i Israel vill ha krig. (Applåder) Låt oss skaka hand och arbeta tillsammans i fred, tillsammans med våra grannar. Det finns ingen gräns för den blomstringstid som vi kan få uppleva för båda folken, inom ekonomi, jordbruk, handel, turism, utbildning - men, framför allt, i möjligheten att ge våra yngre generationer hoppet att befinna sig  på en plats där det är gott att leva, ett liv med kreativt arbete, ett fridfullt liv med många intressen, med möjligheter och hopp.

Vänner, med de fördelar som freden ger - så klara, så uppenbara - måste vi fråga oss varför freden fortfarande är så långt från oss, trots att våra händer är uträckta till fred? Varför har konflikten pågått i över 60 år? För att få ett slut på detta, måste det finnas ett allvarligt, ärligt svar på frågan: Vad är roten till konflikten? I sitt tal vid Zionistkongressen i Basel, när han talade om sin stora vision om ett judisk hemland för det judiska folket, sa Theodor Herzl, staten Israels visionär: Detta är så stort, vi måste tala om det endast med de enklast möjliga orden.

Jag ber nu att när vi talar om den enorma utmaningen som gäller fred, så måste vi använda de enklast möjliga orden, och använda personliga termer. Även med våra ögon riktade mot horisonten, måste vi  ha fötterna på jorden, stadigt grundade i sanningen. Den enkla sanningen är att  roten till konflikten har varit, och är fortfarande,  vägran att erkänna rätten för det judiska folket att ha sin egen stat i sitt historiska hemland.

1947, när Förenta Nationerna föreslog Delningsplanen för en judisk stat och en arabstat, så motsatte sig hela arabvärlden förslaget, medan det judiska samhället accepterade det med stort jubel och dans. Araberna vägrade  att acceptera en judisk stat över huvud taget och några som helst gränser. Den som tror att den fortsatta fientligheten mot Israel är ett resultat av våra försvarsstyrkor  i Judeen, Samarien och Gaza blandar ihop orsak och verkan. Attackerna mot oss började 1920, och kom att utökas till full skala 1948 när staten Israel utropades, fortsatte in på 1950-talet med Fedaayyin- attacker, och nådde sitt klimax 1967 på kvällen när Sexdagarskriget bröt ut för att försöka förgöra Israel. Allt detta hände för nära 50 års sedan, innan en enda israelisk soldat befann sig i Judeen och Samarien. Till vår glädje, så lämnade Egypten och Jordanien denna fientliga cirkel. De skrev under fredsöverenskommelser med oss, vilket avslutade deras fiendskap mot Israel. Det gav fred. Till vårt djupa beklagande så händer detta inte med palestinierna. Ju närmare vi kommer ett fredsfördrag med dem, ju mer distanserar de sig från fred. De reser nya krav. De visar oss inte att de önskar ett slut på konflikten.

En hel del människor talar om för oss att ett tillbakadragande är nyckeln till fred med palestinierna. Men faktum är att alla våra tillbakadraganden möttes med flera vågor av självmordsbombare. Vi försökte tillbakadragande genom överenskommelse, tillbakadragande utan överenskommelse, vi försökte partiellt tillbakadragande och fullständigt tillbakadragande. År 2000, och återigen förra året, försökte Israels regering, baserat på god vilja, att göra ett nästan fullständigt tillbakadragande i utbyte mot ett slut på konflikten, men blev vägrad två gånger.
Vi drog oss tillbaka från Gazaremsan till den sista centimetern. Vi flyttade dussintals bosättare och lät tusentals israeler lämna sina hem. I utbyte fick vi missiler som regnade ner på våra städer, byar och våra barn. Argumentet att tillbakadragande skulle föra freden närmare visade sig inte hålla i verkligheten. Med Hamas i söder och Hizbollah i norr fortsätter de att säga att de önskar “befria” Ashkelon i söder och Haifa och Tiberias. Även de moderata bland palestinierna är inte beredda att säga de mest enkla saker: Staten Israel är det nationella hemlandet för det judiska folket och skall så förbli. (Applåder)

Vänner, för att uppnå fred, behöver vi kurage och integritet bland ledarna på båda sidor. Jag talar idag med kurage och ärlighet. Vi behöver mod och uppriktighet inte bara på den israeliska sidan, vi behöver att det palestinska ledarskapet reser sig och helt enkelt säger “Vi har haft nog av denna konflikt. Vi erkänner rätten för det judiska folket till en egen stat i detta land. Vi vill bo sida vid sida i sann fred.” Jag ser fram emot den stunden. Vi önskar att de säger de enklaste saker till vårt folk och till sitt folk. Detta kommer sedan att öppna dörrarna till att lösa andra problem, det spelar ingen roll hur svåra de är. Den grundläggande förutsättningen för  ett slut på konflikten är det officiella, bindande och uppriktiga palestinska erkännandet av Israel som det nationella hemlandet för det judiska folket. (Applåder)

För att detta skall ha en praktisk betydelse behöver vi en klar överenskommelse för att lösa det palestinska flyktingproblemet utanför staten Israels gränser. För det står klart för alla att kravet på att placera de palestinska flyktingarna innanför Israels gränser, förhindrar den fortsatta existensen av Israel som en stat för det judiska folket. Vi måste lösa problemet med de arabiska flyktingarna. Och jag tror att det är möjligt att lösa det. För vi har bevisat att vi själva löste ett liknande problem. Lilla Israel tog emot flera hundratusen judiska flyktingar från arabiska länder när de rycktes upp från sina hem. Rättvisa och logik kräver därför att problemet med de palestinska flyktingarna måste lösas utanför staten Israels gränser. Det finns en brett, nationellt samförstånd om detta. (Applåder) Jag tror att med god vilja och internationell hjälp kan vi lösa detta humanitära problem en gång för alla.

Vänner, hitintills har jag talat om behovet av att palestinierna erkänner våra rättigheter. Nu vill jag tala om behovet av att vi erkänner deras rättigheter. Sambandet mellan det judiska folket och Landet har funnits i mer än 3.500 år. Judeen och Samarien - de platser där våra förfäder Abraham, Isak och Jakob vandrade, våra förfäder David, Salomo, Jesaja och Jeremia - detta är inte ett främmande land, detta är våra förfäders land. (Applåder) Det judiska folkets rättighet till en stat i landet Israel har inte uppkommit genom alla katastrofer som hänt det judiska folket under 2000 års förföljelser, fördrivningar, pogromer, falska anklagelser om ritualmord, mord vilka nådde sin klimax under Förintelsen - en exempellös tragedi i nationernas historia. Det finns de som säger att staten Israel inte hade grundats utan Förintelsen, men jag säger att om staten Israel hade etablerats i tid så hade inte Förintelsen ägt rum. (Applåder) Tragedierna som hänt pga det judiska folkets hjälplöshet visar mycket tydligt att vi behöver en beskyddande stat.  Rätten att etablera vår suveräna stat här i Israels land, kommer av det enkla faktum att landet Israel är födelseplatsen  för det judiska folket. (Applåder) Som förste premiärminister, installerades David Ben Gurion vid deklarationen of Staten - staten Israel - här i landet Israel, där israels folk skapade Böckernas Bok och gav den till världen. Men, vänner, vi måste lägga fram hela sanningen här. Sanningen är, att i samma område som vårt hemland,  i hjärtat av vårt judiska hemland, bor nu en stor population av palestinier. Vi vill inte regera över dem. Vi önskar inte att styra deras liv. Vi vill inte tvinga vår flagga och vår kultur på dem. I min vision för fred finns det två fria folk som bor sida vid sida i detta lilla land, i god grannsämja och ömsesidig respekt, var och en med sin flagga, nationalsång och regering, där ingen av dem hotar sin grannes säkerhet och existens. Dessa två fakta - vårt band till landet Israel, och den palestinska befolkningen som bor här, har skapat djup oenighet inom det israeliska samhället. Men sanningen är den att vi har mycket mer som förenar oss än det som skiljer oss. 

Jag kom hit idag för att tala om överenskommelsen och säkerhet som har bred konsensus inom det israeliska samhället. Det är detta som styr vår politik. Denna politik måste räkna med den internationella situationen.  Vi måste erkänna internationella överenskommelser men också principer som är viktiga för staten Israel. Jag talade i kväll om den första principen - erkännande. Palestinierna måste uppriktigt erkänna Israel som stat för det judiska folket. Den andra principen är demilitariseringen. Alla områden i palestiniernas händer måste demilitariseras, med solida säkerhetsgränser. Utan detta villkor föreligger det en verklig fruktan för att det kommer att bli en beväpnad palestinsk stat som kommer att bli en terroristbas mot Israel, såsom det hände i Gaza. Vi vill inte ha missiler mot Petah Tikva eller raketavfyrningsvagnar på Ben-Gurion International Airport. Vi vill ha fred. (Applåder) Och för att säkra fred vill vi inte att de för in missiler eller raketer eller att de har en arme, eller kontroll över luftrummet eller sluter fördrag med länder som Iran eller Hizbollah. Det finns ett brett samförstånd om detta i Israel. Vi kan inte förväntas godkänna en palestinsk stat utan att förvissa oss om att den är demilitariserad. Detta är avgörande för Israels existens - vi måste sörja för vårt behov av säkerhet.

Det är därför vi nu ber våra vänner i det internationella samfundet, lett av USA, om det som är nödvändigt för vår säkerhet att i varje fredsuppgörelse så måste det palestinska området vara demilitariserat. Ingen arme, ingen luftkontroll. Verkliga, effektiva gränser för att förhindra att vapen kommer in, inte så som det är nu i Gaza. Palestinierna kan inte få göra militära fördrag. Utan detta, så kommer vi förr eller senare, att ha ett nytt Hamastan. Vi kan inte godkänna detta. Israel måste regera över sitt eget öde och sin säkerhet. Jag sa till president Obama i Washington att om vi får garantier för en demilitarisering och om palestinierna erkänner Israel som den judiska staten, så är vi beredda att godkänna en verklig fredsöverenskommelse, en demilitariserad palestinsk stat sida vid sida med den judiska staten. (Applåder)

Närhelst vi diskuterar ett permanent arrangemang så behöver Israel försvarsgränser och att Jerusalem fortsatt är den odelade huvudstaden i Israel. (Applåder) De territoriella frågorna kommer att diskuteras i en permanent överenskommelse. Till dess har vi inga intentioner att bygga nya bosättningar eller ge områden till  nya bosättare. Men det finns ett behov av att människor får leva normala liv och att låta mödrar och fäder fostra sina barn precis som överallt i världen. Bosättarna är inga fiender till fred. De är våra bröder och systrar. (Applåder)

Vänner, enigheten ibland oss är vital, från min synpunkt, och enighet kommer att hjälpa oss med försoning med våra grannar. Försoningen måste börja nu. En stark, palestinsk regering kommer att stärka freden. Om de uppriktigt vill ha fred och utbilda sina barn för fred och stoppa uppeggelsen till våld så kommer vi för vår del att anstränga oss för att ge dem frihet att röra sig och ge dem tillgänglighet, göra deras liv lättare att leva och detta hjälper till att skapa fred. Men först och främst, de måste besluta: Palestinierna måste välja mellan fredens väg och Hamas väg.  De måste besegra Hamas. Israel kommer inte att sätta sig ned vid konferensbordet tillsammans med terrorister som söker att förgöra det. (Applåder) Hamas är inte villigt att ens låta Röda Korset besöka vår bortrövade soldat Gilad Shalit som har hållits fången i tre år, avskuren från sin familj och sitt land. Vi vill föra honom hem frisk och kry.

Med hjälp av det internationella samfundet finns det ingen anledning att inte skapa fred.  Med hjälp av USA kan vi göra det otroliga. Under 61 år med ständiga hot mot vår existens har vi uppnått så mycket: Våra mikrochips ger otroliga möjligheter i datorer världen över, vi har funnit på botemedel för tidigare obotliga sjukdomar. Israels droppbevattningssystem används i vattenfattiga områden över hela världen. Israeliska forskare gör framsteg världen över. Om våra grannar endast arbetar för fred kan vi uppnå freden. (Applåder)

Jag kallar på de arabiska ledarna och palestinska ledarna: Låt oss gå i fotspåren av Menachem Begin och Anwar Sadats, Yitzhak Rabin och kung Hussein. Låt oss gå i fotspåren av profeten Jesaja, som för flera tusen år sedan talade om att de skall smida sina svärd till plogbillar och inte känna till vad krig är. Låt oss inte längre lära känna krig. Låt oss lära känna freden. (Applåder)




Tipsa en vän     Skriv ut



Reflektion efter Israelresa
av Leif Carlsson,
Israelskännare och styrelseledamot i Stiftelsen Jabbok


Nyss hemkommen från ytterligare en resa till Israel...

Läs mer

FÖR 40 ÅR SEDAN  - GISSLAN BEFRIAD VID ENTEBBE!

För dem som var med på den tiden har denna...

Läs mer

Veckans foto: 

Fredsspelare: Judiska och arabiska ungdomsteam i Jerusalem spelar basketboll för att främja  samexistens.
"Barn som leker tillsammans lär sig leva tillsammans".





Läs mer

TEMPELMODELL ÅTERFÖRD TILL JERUSALEM

Läs mer

Israels ständigt uträckta hand till fred !

PREMIÄRMINISTER NETANYAHUS TAL PÅ
BAR-ILAN-UNIVERSITETET I TEL AVIV -
14 JUNI 2009

FN-CHEFEN 
MANAR PALESTINIERNA ATT FÖRHANDLA

Israels vice utrikesminister till arabvärlden: Israel sträcker ut sin hand i fred


2009-12-18 18:26

Palestinierna gör av med mer vatten än svenskarna


2009-10-28 08:59

Vilka länder vågar egentligen 
 
Israel lita på?
 
 

FREDSPROCESS OCH FÖRSONING 
1.

Sök Sökhjälp
Publicerade
Arkiv

Tipsa redaktionen
Skicka insändare

Kalender



Syftet med denna skrift på 48 sidor är att ge korta, relevanta och sakliga svar på vanliga frågor som vi på Svensk Israel-Information (SII) ofta får från allmänheten, inte minst från skolungdomar, studenter och journalister.

Problemställningarna rör både historiska aspekter och det moderna Israel samt konflikten med palestinierna och arabländerna. Sammanställningen tillför perspektiv som idag ofta saknas i den svenska debatten, och som vi därför tycker är extra angelägna, som

1. Hur bildades den moderna judiska staten Israel?
2. Varför är Jerusalem Israels huvudstad?
3. Fanns det en judisk närvaro i landet efter antiken?
4. Vilken är kopplingen mellan palestinierna och Palestina?
5. Varför finns det så många palestinska flyktingar?
6. Hur uppstod de judiska flyktingströmmarna?
7. Varför ockuperade Israel Västbanken och Gaza 1967?
8. Hur styrs de palestinska områdena idag?
9. Varför har Israel byggt en barriär/mur mot palestinska områden?
10. Varför finns det bosättningar på ockuperat område?
11. Hur skiljer man på antisemitism och kritik mot Israel?
12. Hur ser Israels relation till FN ut?
13. Hur fungerar den israeliska Lagen om återvändande?
14. Vilka är de avgörande frågorna i fredsförhandlingarna mellan palestinierna och Israel?

Låter det intressant? Beställ då ditt exemplar genom att betala in 70 kr till Svensk Israel-Information på plusgiro: 506665-9 eller på bankgiro: 5149-0373, s skickar vi dig häftet.

Eftersom vi – till skillnad från Palestinagrupperna inte får statligt stöd – måste vi tyvärr be om betalning till självkostnadspris för skriften.

Svensk Israel-Information är en ideell förening vars syfte är att bidra till en mer balanserad bild av Israel i Sverige. Vi erbjuder ärlig och saklig information och håller en öppen dialog med media och politiker. Svensk Israel-Information är inte bundet till något politiskt parti i Israel eller i Sverige. Vi arbetar genom att delta i mediasammanhang som tidningar och TV, håller föredrag, ger ut ett nyhetsbrev varje vecka och anordnar seminarier och konferenser om Israel och Mellanöstern.
Jabbok
Ansvarig utgivare:   Ben Benson
Webmaster:   Ben Benson
Redaktion:   Ben, Leif, Eva